Baby, nothing comes for free,

Hej! Daphne har bett mig att gästblogga då hon är på Liseberg med Daniella. Vi får väl hoppas att dem har kul?
Iallafall, det är jag som är Emy. Jag har gästbloggat >> här << tidigare. Då berättade jag mestadels hur Daphne var som person och hur mycket jag tyckte om henne. Det blir kanske något liknande idag, eller tja... Vi får se. Jag bara skriver. Då kör vi.

Det är snart ett år sedan jag flyttade. Snart ett år sedan vi fick reda på att jag inte skulle gå på Montessori längre. Det var nog tre dagar innan skolavslutningen som det blev bestämt, helt plötsligt hade jag tre dagar på mig att vara med mina vänner, för under sommarlovet skulle vi flytta. Jag var helt förtvivlad, men jag trodde inte riktigt på det. Jag inbillade mig själv att vi skulle flytta "hem" igen, och att jag skulle vara Daphnes klasskamrat ända tills gymnasiumet. Det blev inte så. Tiden gick och helt plötsligt skulle skolan börja, Montessori fortsatte utan mig och jag kunde inte riktigt acceptera det, men när jag började på Stöpenskolan inbillade jag mig fortfarande att jag skulle flytta "hem". Det blev inte så då heller. Tiden gick och jag gick från ledsen till glad, vissa dagar kändes allt fruktansvärt orättvist medan andra dagar var helt underbara. Det är nu när jag börjat umgås med Johanna som jag verkligen trivs. Jag tycker om personen som jag blivit, trots att jag fortfarande har mina dåliga stunder.
 
Nu ska jag inte ljuga, när Daniella började på Montessori var jag avundsjuk. Hon var så mycket bättre än mig, iallafall var det så det framgick. Alla sa till mig att vi skulle hålla kontakten och att ingen kunde ersätta mig. Tomma ord, knappt någon pratar med mig och Daniella har absolut tagit "min plats". Det är inte det som gör mig ledsen, det som sårar mig är att dem lovade att det skulle bli på ett sätt men inte höll sina löften. Jag kanske också borde ringa någon gång, men jag vill inte störa. Vår tid är förbi. Vi hade våra år, nu är det Daniellas tur. Jag älskar Daniella, hon är en underbar flicka, men det känns ändå lite tufft ibland. Att se Daphne och Daniella tycka så mycket om varandra och veta att det kunde varit jag. Jag tvivlar inte på min & Daphnes vänskap, jag vet att vi kommer hålla ihop, men jag tvivlar på min vänskap med dem andra på Montessori. Jag börjar tro att dem glömt mig, men jag har nya vänner och klarar mig alltid. Jag kommer alltid älska det vi hade just då. Jag kommer alltid sakna den känslan att vara med mitt i smeten. Men nu, nu spelar det väl egentligen ingen roll?
Jag tror inte att Daphne riktigt vet hur det kändes den gången hon valde att åka med Daniella hem, istället för att vara kvar med mig och njuta av den tid vi hade tillsammans. Jag blev faktiskt sårad, men kanske är det bara att gilla läget. Det är så det är nu. Dag & Daggmar är borta, det kommer aldrig bli riktigt så igen. Det är Daphne & Daniella som gäller nu. Nu kanske det låter som om Daphne inte får ha några andra vänner, men det är absolut inte så jag menar. Jag är riktigt glad över att hon funnit en så bra vän som Daniella. Jag vill inte se henne ensam. Hon är värd så mycket mer. Jag har mina nya vänner, hon har sina. Punkt.

Nu idag kan jag knappt tro att tiden gått så fort, jag kan inte heller tro att jag ville bo kvar där. No offense, men när jag tänker tillbaka var man "fast" i sin roll och kunde inte utvecklas. Jag var en riktig tönt då, seriöst. Alla var riktiga töntar. Nu vill jag inte alls "hem" igen. Jag har det bättre nu. Montessori var dålig, och man kunde inte komma ur från sin roll.

Det får räcka såhär. Det finns så mycket mer att skriva, så mycket mer jag vill få ut.
Jag hoppas inte ni misstolkar min text nu. Jag älskar människorna på Montessori. Jag älskar Daphne och jag älskar att hon har funnit Daniella.
Men jag är glad att jag inte går där längre. Jag är borta, jag har ett nytt liv. Jag tycker faktiskt om det.

/Emy.

PRAO och annat

Yes, det blev tufft, vi ska inte ljuga. Igår var det überkallt och jag var på Madkullen från nio till cirka sju på kvällen, fast det var ju för att jag stannade tills jag skulle rida lektion halv sex. Men ändå. Jag har fått mocka, halma, hämta hö och hästar ut och in tills jag går på automat... Dessutom tar jag oftast bussen ut och då får jag gå två kilometer till Madkullen från hållplatsen. Det brukar vara kallt på morgonen också. Men det kan förstås vara kul också (alltså det där med att gå, annars är det förstås kul :) ). Igår morse t.ex. när jag gick förbi en hage med lite nedgånget stängsel, nerrivet och så, tänkte jag att om man gjorde i ordning det kunde man ha hästar där. Då ser jag att där borta står en häst! ...Bara det att det inte är en häst.

Det är en älg.



Och idag när jag gick så ser jag något röra sig i ett träd, tänker att det är nog bara ett löv. Men så kommer jag närmare och ser både en fluffig svans och två små tofsiga öron. En ekorre! Och den var såå söt! Den klättrade i låg höjd på ett träd och en gång stannade den och stack fram huvudet för att titta rakt på mig! Den där ekorren gjorde min dag. 


(Detta är såklart inte den älgen och ekorren som jag såg... jag går inte omkring med vår gigantiska kamera i fickan precis... Så tacka Google xD )


Nu måste jag få fördjupa mig om de underbar djuren hästar! Det finns världens finaste häst på Madkullen nu (nu räknar jag då bort Magni... så sjukt fin!) och det är Solfaradis. Hur söt som helst, men synd nog ska hon nog inte vara kvar så länge till p.g.a. att hon inte passar så bra till ridskolan. Tråkigt men kanske får jag en chans att rida henne i alla fall innan hon åker skulle vara väldigt kul att känna på henne. Som sagt såååå vacker.

Solfaradis tillhör de vackraste på Madkullen tillsammans med Stickan (Stigandi), Magni m.fl.. Nu hittade vi visst en bild också, vilken tur. Hon ser dock lite efterbliven ut på denna bild. Men jag kanske tar en egen någon gång? :D

<3


Också lite annat onödigt: En låt jag tycker att alla ska lyssna på, Geek in the Pink av Jason Mraz, så grymt bra. Synd nog är det troligen inte han som har skrivit den eftersom han inte gjorde det på den tiden, för länge sedan. Men bra ändå! :D Andra låtar jag kan rekommendera (alla finns förstås på spotify) är Life is Wonderful av Jason Mraz, Rattlesnake och Let me go av Daniel Norgren, och sist men inte minst How to save a life av The Fray. Alla tillhör mina favoriter :).


Kram i alla fall, nu måste jag sluta, ska upp vid sju imorgon för att ta bussen kvart i nio. Det tar tid eftersom jag måste fixa matsäck varje dag. Annat var det när du och jag (Emy) åt baguette varje dag i Karlskrona... :D Vi saknar denna tid. 


Hej hopp hälsar

/Dag 

HÖÖÖÖSTLOOOOOOV!!!!!!!!!!!!!

YEY! hurrar alla vi som har längtat efter höstlov. Ni som inte har gjort har förmodligen en psykisk instabilitet eller på annat sätt en missbildad hjärna som tar sig uttryck i sådana här situationer. I alla fall. Jag har varit ytterst aktiv. Jag har t.ex. redan varit hos en god vän, EM med andra ord, imorgon ska vi till tandläkaren (vet ni, jag kom på mig med att skriva tandläkare med stort T... typ som om de heter det. Fatta kul egentligen; "Hej, det är jag som är Tandläkaren. Jo, det är faktiskt mitt namn." ^^ Dålig humor?) för min tandställning har mobbat sig på ett ställe, tråden som håller fast den där stålramen har hoppat av på ett ställe. Och sedan ska vi till Lerbäcken och så ska jag träna. Och snart är lovet slut :'( Då blir jag helt förtvivlad ju!! Men det är inte så farligt egentligen, en vecka skola bara och sedan två veckors PRAO på Madkullen :D Så det blir jättekul!

Och hos den kära EM var den jättekul, det var inte jag som failade denna gång utan AS, som, bl.a. spillde eine hotta hotta på bordet (och jag kan säga att EM:s mamma älskar INTE kladd!!), håll på att riva ner en hel stapel med majs på burk, startade larmet på en mobiltelefon etc... Och EM själv tyckte att renar och hjortron var samma sak - jo det är sant! Hon ser uppenbarligen inte skillnad på en ren och ett hjortron. Ska jag klargöra skillnaderna? Här kommer alltså: En ren och ett hjortron. För att undvika missförstånd har vi även tillgång till en hjort.

En ren. Notera färgen samt exteriören (hur den ser ut).

 Ett hjortronbär. Notera färg och form.

Och till sist:
 En hjort. Notera teckningar, färg och hur kroppen ser ut. 

Det förefaller mig som att det är rätt stor skillnad mellan renar, hjortar och hjortron. Men jag hoppas att detta problem ska vara ur vägen. xD Kul också att fröken EM har plockat fram flöjten ur garderoben igen (i detta fall egentligen vinden. Men nu ska vi inte vara petiga.) och vi får alla hoppas att hon lär sig snabbt så att hon kan spela duetter med en viss person. ^^ Kram på dig, käre kompanjon. Vi får ses snart igen <3. g (egentligen står det alltså "om" men lägger man till "g" så får man plötsligt OMG vilket faktiskt betyder något.)

Nej, om man skulle ta och avrunda kanske? Kram på er alla!
/Dafie