Epona Horse Show

Japp, vi var på hästshowen igårkväll och det var superbra! Jag har två bilder som jag tänkte visa er, tagna med Elias mobil. Eftersom de rörde sig är den ena lite suddig, men det gör väl inte så mycket. Showen var jättebra och hästarna var förstås vita Lippizzaner-hingstar (och två bruna) eftersom det var Spanska Ridskolan som höll i tyglarna. Vi fick se en levade med ryttare! (Levade är när hästen reser sig på bakbenen). Det var också tre hästar som stegrade sig och hoppade fram på bakbenen!!! Jag bara satt och gapade och sade: Hur är det möjligt?? Det var värsta bra, och ryttarna var såååå skickliga!













Här står alla hästarna (utom de två bruna) uppställda innan showen skulle börja. De red kadrilj bland annat och gjorde typ blixtlåsmetoden fast med hästar.

Nu ska vi alldeles strax åka till Tjeckien, ca: sex timmar i bil, men vi har Robinson Crusoe att lyssna på så det går nog bra. Vi åt en jättestor brunchbuffé idag så att vi ska stå oss ett tag. Jag trodde nästan att jag skulle rulla fram efteråt! Jag har skrivit klart de sista vykorten som ska postas idag innan vi åker över gränsen, men här fanns många postlådor så vi kör säkert förbi någon. EM, JD, LA och CAS ska få vykort från Budapest, VW, AS och CaAi fick från Kraków. Hoppas att de kommer fram!

Eventuellt att EM får någon souvenir, jag såg en som kanske kunde passa, men jag vet inte vad jag ska ge er andra så ni får nog klara er. Det viktigaste är trots allt att ni har mig! ^^^

Nu kommer det förmodligen inte fler inlägg förrän jag är hemma =´( !

Kram,
Dafie

Bildbomb från Budapest!

Nu har jag jättemånga bilder att lägga ut, från saluhallen där vi var idag bland annat. Ikväll ska vi gå på hästshow också, så kanske kanske att ni får se bilder på dem imorgon!

Kolla noga på den här bilden - kan ni se texten?

"Karl XII (den tolfte) rastade här på ridt från Turkiet till Stralsund nov. 1714." Ungrarna älskar nog oss. Eller så var det vi som älskade dem. Kung Sigismund ligger begravd i Kraków (fast det är ju Polen, men ändå) och Raol Wallenberg har ett minnesmonument.


Här är alltså saluhallen där vi åt mat. Lägg märke till hur högt det är i tak.


Det här är min mat, den jag åt i saluhallen alltså. Studera den noga. Visst ser det gott ut? Och så kolla på nästa bild.


Ööööh! Detta föreställer pappas mat - korv med typ rödkål och chilisås. Blir ni sugna? Tänkte väl inte det.

Nu tittar vi på något trevligt istället.

Mmm, chilli! Jag och Elias skojade om att äta av dem som romarna gjorde med vindruvor, ni vet sådär att man stoppar in hela klasen i munnen och drar av dem medan man drar ut stjälken. Kanske lite starkt? ^^


Det här är en flaska ungersk chillisås. Korken ser ut som en gubbe, men det är svårt att se eftersom bilden är så dålig.


Det här paketet tyckte jag var lite roligt. Det är samma ställe där alla de här grejerna är fotade, ett ställ som sålde en massa olika paprikagrejer och kryddor och så. Kolla vilka gulliga skopor!


Paprika från Szeged! Ni visste det förmodligen inte, men Szeged är min farfars födelsestad så jag tyckte att det var lite roligt att paprikan kom just därifrån. Vi tänkte åka ut och titta på staden men det var långt och det var varmt så det blev inte av. Men kanske kan vi åka till Budapest igen i höst och kolla på det som vi inte hann med den här gången. Då drar vi till Pustan och Szeged och baden och går på Gerbeauds kafé!


Det här var dagens inköp! Två påsar Szeged-paprika, en annan paprika-påse och en flaska chillisås. Jag fick också en väska som jag jättegärna ville ha (kanske får ni se den också imorgon) och Holina fick en söt nalle; båda med texten "Budapest" på.

Och den sista bilden för idag.

Mamma och Den Lilla hand i hand. Lite onödigt? Jaja, men det såg så fint ut när de gick där, så jag tog en bild. Och blev det inte rätt häftigt med det där suddiga?

Adjö för dagen!
/Den Coola

House of Terror

Igår såg vi två synagogor som ligger ganska nära varandra på Pestsidan av Donau. Den synagoga som vi tänkt se från början är den andra största i hela världen, efter synagogan i New York och det får plats 3 000 män där nere och 3 000 kvinnor uppe på läktare i två höjder (man sitter ju åtskilda kvinnor och män i judiska synagogor. Tydligen därför att kvinnorna inte ska dra till sig männens uppmärksamhet. Att männen skulle kunna behärska sig är tydligen för mycket begärt). Detta gör den till den synagoga som rymmer flest människor i hela vida världen. Men i det forna ghettot (där man stängde in judar som inte skickades till koncentrationsläger. Kristna fick inte gå in och judar fick inte komma ut så det kom inte in några transporter och de flesta i ghettona dog av svält) låg flera synagogor med inte så långt emellan, så det var svårt att se på kartan var man befann sig. När vi skulle se den största synagogan i Europa, som jag berättade om innan, gick vi till en helt annan synagoga som låg nära men var helt under restaurering. Den var dessutom mycket mindre, men dumma som vi var fattade vi inte det (fast Elias tyckte att det knappast kunde vara den näst största synagogan i världen) utan betalade inträde och gick in. Det var inget att se där, inga bänkar eller något altare eller någonting alls, bara ganska fula väggar, ett vackert tak och någon märklig fotosamling på judar! Äntligen förstod vi att det här var nog inte rätt plats och så fick vi anvisningar av en vänlig själ som beskrev vägen så att vi kom rätt.
Innan man fick komma in på synagogans område gick man igenom en metalldetektor och skulle visa väskor och sådant. De var väldigt rädda för attentat.
Den stora synagogan var väldigt stor och till området hörde en minnespark och en liten gård. I minnesparken vilade 3 000 judar som dog i ghettot och släktingar hade rest små minnesplattor med namn på men det var inte så många eftersom de flesta döda låg där med hela sin familj. På gården stod ett silverpilträd med namn på bladen, från folk som hade donerat pengar eller på annat sätt hjälpt till att restauera och återuppbygga synagogan. Det fanns också en minnessten över Raol Wallenberg (svensk diplomat) som tydligen hjälpte och räddade många judar. Wallenberg blev sedan satt i en cell i House of Horrors och sedan skickad till Ryssland där han (förmodligen) avrättades.
Inne i själva synagogan var kvinnor tvungna att ha täckta axlar och män var tvungna att ha huvudbonad, så mamma fick en sjal och pappa och Elias fick varsin kalott!! De såg verkligen roliga ut och vi har en bild, men den finns på kameran så den kommer upp när vi är hemma, tillsammans med bilderna på saltgruvan. Det var stort där inne och vackra takkronor och anledningen till att den hade överlevt andra världskriget var att tyskarna ockuperade den och hade något kvarter där, och de västallierade ville såklart inte bomba judarna.
Det fanns också ett museum om judiska föremål och mattor.

Idag såg vi House of Horrors där folk satt fängslade och torterades under flera decennier - från andra världskriget till den sovjetska ockupationen och femtiotalet och kampen mot kommunismen. Det är ett museum nu som kallas House of Terror som har en utställning om allt det där. Det var så hemskt! Folk fick stå i likadana ståceller som i Auschwitz och om vakterna såg att man lutade sig mot väggen fick man göra sit-ups och armhävningar och sådant tills man svimmade av utmattning. Det fanns skärmar i museét som visade när ögonvittnen pratade om vad de upplevt både i huset och i ryska gruvor, där förhållandena var lika förfärliga som i koncentrationslägret. Det är svårt att återge allt, men man fick papper i varje rum som handlade om olika saker under den här tiden och genom dessa förstår man, i alla fall så gott det går, hur hemskt ungrarna har haft det. Om någon skulle vilja läsa den informationen kan ni få låna papperen av mig.

Jag ska tvinga Elias att ta lite bilder av Budapest imorgon som jag kan lägga upp, men tills dess får ni klara er. Sedan har vi förmodligen inte internet i Tjeckien och inte i Lerhamn heller, så det kommer att dröja ett tag innan jag kan blogga igen efter att vi lämnat Budapest.

Kram,
Dafie