aloe

jag gillar växter. att få dem att växa. att plantera ett litet frö, mindre än min lillfingernagel, täcka det med jord och vattna och sedan bara vänta och hoppas. att se det bli något helt annat. att veta att det här kan bli tio hundra tusen gånger så stort som det jag grävde ner. jag gillar att se det leva, bli starkare, andas. fylla ett syfte eller bara uppfylla its designated route from cradle to grave.
 
på något sätt är det som att skriva. man skapar något. det växer fram gradvis, det blir tio hundra tusen gånger så stort som det första ordet, den första meningen. något levande som fått sin början i mina händer, något som inte direkt skapas men blir väckt till liv av mig. att jag, oavsett hur sjuk jag är, kan skapa något friskt. det känns befriande.

vem bryr sig

för mycket som händer. för lite också. allt är samtidigt och jag hinner knappt registrera om jag är uttråkad eller stressad innan det byts. halva sommaren borta bara så där, innan den hunnit börja, innan jag hunnit få minsta solbränna.
 
jobba. ledig.
 
turneringar till klockan åtta på morgonen. främmande människor i flockar. bröllop och tårar som rinner för kärleken är ju så vacker egentligen och lyckan så påtaglig, ända från de spända rösterna i kyrkan till sångerna i köket när vi tar disken, tolv timmar senare. 
 
ut. in.
 
katten morris på jobbet, hunden whiskey på väg dit och husspindeln vista som lämnade mig. min röst som räcker nästan upp till de högsta tonerna i chandelier om jag riktigt anstränger mig. solen som knappt hinner gå ner innan den går upp igen.
 
somna. vakna.
 
oändligt med ord och aldrig tillräckligt och de säger sådant du absolut inte vill höra men greppar efter som livlinor. kyrkor och krucifix och klistermärken och en bil på landsvägar och grusvägen som aldrig tog slut. flyttstädning och teprovning och en öl på balkongen. aldrig rosé.
 
musik. tystnad.
 
sax och avklippt hår och en känsla av gammaldags, ändå nytt, 80-talet kombinerat med nike och tighta svarta jeans. krukväxter, amaryllisen som börjar växa fast den såg så död ut i flera månader, som att den låg och bidade sin tid innan den plötsligt kände att nu är det nog dags. böcker i högar och åter högar. tingsek och maggio och first aid kit och jojje.