... just när regnet träffar fönstren och en ond vind skakar träden. Åh, Kent. Och apropå det - gå med i den bästa klubben i världen: kent4lajf. För oss som känner att Kent är för bra för att vara sant.
Okej. Jag tänkte att jag skulle blogga, för det går sådär med att skriva på historiaarbetet (ärligt talat så har jag inte ens öppnat det än... och jag skulle jobba på det hela eftermiddagen) och jag orkar inte börja med franskan heller. Problemet är att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Jag skulle ju kunna lägga upp en massa bilder som jag tog på Madkullen häromdagen, för de är faktiskt riktigt bra en del av dem, men jag orkar inte redigera och sådant där.
Hm. Tror jag bjuder på mina photoshop-skills istället.
Det här är Hannapannas björnbröllop som jag fixade häromdagen. För hon sa att hon skulle gifta sig med en björn och då ville jag se hur det skulle se ut.
Och här har vi två bilder där Karl har råkat kliva in... Det är lite svårt att förklara... Men ah. Ni som sett originalbilden förstår!
......... och det här är Zlaphne. Tror ni känner igen honom.
Nu ska jag dock ta tag i mitt liv lite grann. Måste lära mig att sluta slösa tid. Adjö och farväl, folket.
Ännu ett avsnitt av Game of Thrones, ett avklarat nationellt prov i matte och franskaböckerna uppslagna. Taggar för några sista ansträngningar i skolan. Det är slut om två veckor liksom. TVÅ VECKOR. Fattar ni? Tio dagar, sedan är mitt första år på gymnasiet slut. Det är nästan inte okej, det har gått för fort.
Och jag börjar redan inse hur mycket jag antagligen kommer sakna det här, hur ont det kommer att göra när det är jag och min klass som springer ut om två år för att allt bara tar slut. Varför tar saker ens slut? Det finns inget som är så sorgligt. Till och med dåliga saker som tar slut är sorgliga.
Djup bild och så vidare. Eller så kan man bara tänka sig att allt tar slut, precis som fötter. Precis som jag. Eller så beundrar ni bara hur underbara skorna är. Tar inte åt mig äran eller så, men de är verkligen underbara.
Nu vill jag inte att den här stunden ska ta slut heller. Så jag bara sitter här och ritar Hannapannas björnbröllop i photoshop. Värt sätt att ta vara på tiden liksom.
Egentligen skulle jag sova nu. Men jag skypade med Gabbe, och då blev det såklart lite senare än planerat. Dock var det värt det, för det är alltid värt att prata med henne och bara dela en massa tankar. Vi diskuterade bland annat romarbrevet 8:28, hur man fångar dagen och om att vi är som bra träd. Och vi kom fram till att bra träd bär alltid bra frukt, fastän trädet inte gör något liksom.
Nu lät det bara flummigt. Men det var faktiskt väldigt bra.
MLBEG-carpe-diem-moments på olika nivå.
Imorgon är tyvärr ingen carpe diem-dag, känns det som. Eller det kan ju alla dagar vara, det är det som carpe diem handlar om. Men det kommer vara så sjukt fullt upp. Powerwalking på morgonen, skola till tre, stanna i skolan och plugga matte tills fyra, träna dans från fyra till sju, träna cirkus från sju till åtta och så är jag hemma vid nio. Och då ska jag duscha och eventuellt plugga mer matte.
Å andra sidan tycker jag bara att det är jobbigt att inte ha något att göra, så jag klagar inte. Lever på att mina tånaglar fortfarande är smutsiga efter igår natt. Barfota-YOLO med fotboll och rugby i mörkret, det är carpe diem på riktigt det.
Godnatt!
Eventuellt så ser ni att min tandställning är borta. Jag märker det i alla fall, och det känns protein paris.
Just nu så lyssnar jag på blink-182. Det är så konstigt att det förtjänar att nämnas. Men för att klargöra det hela, så är det inte för att jag är ett stort fan av blink-182 eller punk i allmänhet, utan för att imorgon ska jag spela bas till All the small things på en konsert och jag har bara spelat den typ tre gånger hittills. Så det känns som en bra grej om jag kan formen, heh.
Jag har också presenterat en reseguide till USA på engelskan, ett grupparbete. Det gick... öh. Bättre än jag förväntade mig. Men det var förmodligen ändå det sämsta muntliga jag gjort på engelska. Dock har jag drabbats av någon vild rebellisk frihetsanda och skrattade bara åt det. Skrattade åt det mesta idag faktiskt.
Nu är det i alla fall dags för matte och Searching for sugarman. Ha det fint folket!
Det är full fart här jao. Miljoner besökare och miljoner inlägg per dag. Småpotatis för mig dock.
Älskar ordet småpotatis. Älskar också ordet lovesick, men det tror jag att jag har sagt redan. Och apropå lovesick, så lyssnar jag på den låten nu. Och började plötsligt längta efter den där känslan, efter att vara rikigt lovesick. Efter att lyssna på gammal musik och dansa runt och vara lycklig.
Det kan man ju vara utan att vara lovesick. Lycklig alltså. Men det är mysigt att vara både och.
Firar förresten att Stevie Wonder fyller år genom att lyssna på Superstition och spela luft-bas. Känner mig stolt som har koll på det över huvud taget, att han fyller år alltså. Inte för att jag lyssnat särskilt mycket på honom, och inte för att jag skulle ha koll på det om inte andra hade sagt det. Men ah.
Inte för att det har någonting med någonting att göra. Men jag gillar Maria ganska så mycket faktiskt. Hon är kolhydrat fyrhörningsarea, för att inte säga överklädd.
Okej. Nu har jag slösat bort alldeles för mycket tid. Känner hur läxorna ropar på mig (på riktigt, det känns som att de ropar på mig). Men pusshej och ha det bra!
Jag ska gå och lägga mig, egentligen. But then again, jag känner inte för det. Söndagskvällar är i allmänhet sådana kvällar som man verkligen borde gå och lägga sig, men verkligen inte vill. Man vet ju att när man vaknar är det måndag. Och även om jag inte är måndagsrasist eller så, så är måndagar ofta inte en bra dag. Första dagen i skolveckan och sådant. Men det är okej. Det är inte måndagens fel liksom, det är samhällets fel. Måndag kan inte hjälpa att den är måndag, precis som tisdag inte kan hjälpa att den är tisdag och lördag inte kan hjälpa att den är lördag.
Fast tänk vad coolt ändå, om man plötsligt vaknade och så var det onsdag istället för måndag. Trots att söndag var dagen före, menar jag. Det skulle bli kaos, men det skulle vara fräckt. Och tänk om det hände hela världen? Att plötsligt så var det inte måndag, fast det borde vara det.
Okej. Känner att det kanske spårar lite väl mycket nu. Jag SKA gå och lägga mig nu. Godnatt!
Tagging das skola jao.
Seriöst, 70- och 80-talsmusik kan vara de bästa åren av musik. Inte bara för att basen är så tvärskön och för att folk faktiskt var bra på det de gjorde, utan för att det är så långt ifrån dagens "blow my whistle"-skit. Det känns som att alla var så kära på den tiden. Sådär naivt, romeo-och-julia-kära, som man inte är idag. Som att kärlek var som i sagorna och varade för evigt. Det är en så sjukt härlig känsla i gamla låtar.
Such as:
Drogar seriöst den låten just nu. Tillsammans med Toto, Earth, Wind and Fire och Alice Coopers Poison. Lovesick av Peace får vara med på ett hörn också, för trots att den inte alls hör hemma bland de andra i stil eller årtal, så får jag exakt samma känsla.
I just wanna lay down dead and get lovesick with you. Aaaah dat feeling alltså! Mhmm.
Nu ska jag fortsätta genom att njuta av Blue Oyster Cult och eventuellt lite Queen också. Seriöst, det finns så mycket bra musik att det borde vara olagligt att lägga tid på musik som inte är bra.
...eller sol som lyser i maj.
Men vad är det för mening med att ni går in på min blogg när jag INTE har skrivit något inlägg? Det är nästan alltid bättre statistik när jag inte har bloggat, var finns logiken där liksom?
Dat random inledning på ett inlägg. Men jålå (jou ånly live ånce), varför inte skriva en konstig inledning på ett blogginlägg när man har chansen?
Är fett djup och tar kort på en snäckburk. Det finns dock en logisk förklaring. Det finns dock INTE en logisk förklaring till varför jag har med den i det här inlägget.
Vad har då hänt idag, och varför sitter jag uppe klockan ett på natten och bloggar? Har inte jag matte som måste göras, till exempel? Jo, det har jag såklart. Och en massa mer. Men min kära Emy somnade bredvid mig, och jag vet inte hur jag ska kunna gå och lägga mig utan att väcka henne... Heh. Så nu sitter jag här och passar på att blogga medan jag ändå inte kan röra mig liksom.
Det som har hänt idag kan bäst sammanfattas med: Game of Thrones. Är helt fast, som jag visste att jag skulle bli. Besatt av intrigerna, smått äcklad av diverse scener, fascinerad av Tyrion och förälskad i Jon Snow (hur mainstream det än är) - jag har en känsla av att GoT kommer stanna med mig för en lång tid framöver.
Men vi har faktiskt gjort annat också. Lagat mat till exempel. Och druckit en massa té. Och pratat. Och handlat. Och pratat lite till. Hon är en rätt mysig tjej ändå, den där Emy.
Okej. Kommer somna sittande om jag inte flyttar på mig snart. Jag behöver min skönhetssömn! Så - godnatt och sov så gott, och dröm fina drömmar (typ om... Jon Snow...).
Hejhopp! Av någon outgrundlig anledning känns det som att jag har en massa tid idag. Egentligen har jag nog inte det. Men det är en ganska skönt att leva i den tron, så jag låtsas som att det är så ett tag till.
Idag har varit en mycket trevlig dag på det stora hela. Min kära fader (inte Gud då alltså, utan min biologiska pappa...) kom hem från USA igår och om några timmar kommer Emy hit. Hon har inte varit här på hur länge som helst, och hjälp vad jag har saknat den människan! Jag gissar på att vi kommer dricka en massa té, och kolla på en massa film. Och kanske till och med göra något produktivt (om pusslande räknas som produktivt så kommer vi förmodligen göra det).
Det var nationellt prov i engelska i morse också, och jag satt kvar tills det bara var fem minuter innan tiden var slut, men det kändes som att det gick bra. Sedan sjöng vi en assvår stämma på "Summertime" och spelade en massa musik, och jag tycker faktiskt att vi börjar låta rätt bra nu (jag vet att du inte håller med mig Bamik, men jag tycker det i alla fall)!
Känner att ni behöver en liten uppdatering kring mitt liv. För mitt liv är ju så intressant och så vidare.
IGÅR...
- var jag ute och solade
- valde jag bort att åka till Skåne
- såg jag första avsnittet av Game of Thrones
- skrev min vän en jättefin sak om mig, vilket fick mig att le rätt rejält
I TISDAGS...
- var jag hos Lövströms på valborgsbrasa
- lärde jag mig en ny rörelse i tyg
- insåg jag att det faktiskt finns människor som äter korv med bröd UTAN senap
- läste jag Brott och Straff och upptäckte att redan de gamla ryska författarna förstod hipsterspråk
- hade jag två konserter och båda gick faktiskt bra
- var det nationella prov, plus idrottsprov, plus prov på röstfysiologi
- konsumerades enorma mängder té
- var det ekumenisk ungdomsdag i Horred...
...följt av Band of Brothers tillsammans med två riktigt fina människor
Här händer det mycket ja. Men som sagt är det väääldigt fullt upp och det enda jag kan säga är att det förmodligen kommer bli rätt dåligt med bloggande fram tills skolavslutningen... Såri folket! Vet att ni älskar min blogg och sådär, men livet är hårt.
Hejhopp, jag äger på att blogga, jag vet. Meeen pallar inte bry mig så mycket längre. Be aldrig om ursäkt, som man får lära sig i Centralskolan. Eller vänta, var inte sensmoralen att man SKULLE be om ursäkt..? Åh. Så förvirrad.
Berättade jag förresten att jag badade i havet i lördags? Och berättade jag att det var kallt? Well, om jag inte gjorde det tidigare så berättar jag det nu. Det var sjukt, galet, otroligt, extremt, WÄÄÄÄÄÄH-kallt. Jag skrek. Mycket. Tänk er havet, det är ju kallt i vanliga fall - tänk er hur kallt det då är i april. Och tänk er hur kallt det är klockan åtta på kvällen, när man inte ens är varm från början.
Snor en bild från Rasmus, såri mannen! Här står vi i alla fall på bryggan. Det var så galet kallt!!!! Efteråt satt jag i bastun i typ tjugo minuter.
Men nu kan jag i alla fall skryta om att jag har badat i havet i april. För sådant tycker jag är coolt.
Ha det bra folket!
Känner att jag är sjukt aktiv här jao. Känner tyvärr också att det finns viktigare saker i livet än att blogga. Och just nu är det sjukt mycket. Wääh.
Dessutom var jag nära att dö när jag hörde alla berätta om Håkansigneringen. Fatta att Emy fick ta honom i hand. Det är det sjukaste. Det friskaste. Hittar inte ens ord.
Det blev en väldigt kort skoldag idag, för jag mådde inte riktigt bra så jag gick hem vid lunch ungefär. Och sedan sov jag en massa. Och sedan hade jag flöjtkonsert, och sedan har jag gjort läxor. I morgon ska jag upp typ klockan sex och powerwalka (och jag hoppas att det regnar, för det är svårslaget att powerwalka i regn med Passengers Keep on Walking i öronen) och sedan taggar vi nationellt prov. Eller, taggar är väl fel ord. Men ah.
Nu är jag grymt trött, så jag ska gå och lägga mig. Ha det bra folket!
