walking with spiders

Gårdagen var väldigt konstig. Allt känns väldigt konstigt med den, och inte bara på grund av det där som jag skrev om i mitt förra inlägg, utan för att allting känns overkligt här. Det är som att jag inte riktigt finns till över loven. Jag menar, jag GÖR ju ingenting. Det finns inte i min värld att inte ha någonting att göra. 
 
Igår gick jag till exempel ungefär en mil, bara för att jag hade lust. Sedan skalade jag potatis och läste. Och tog en promenad till på kvällen. Det roliga med den promenaden är att klockan var strax över elva, det var kolmörkt och jag gick omkring ensam i skogen. Mina tankar, som hade kretsat runt Hamlet större delen av dagen, började plötsligt fokusera mer på vampyrer och mörka skuggor. Sedan skingrades molnen på himlen och fullmånen trädde fram, varpå jag insåg lämpligheten i att vända hemåt.
 
Random bild som inte har någonting med inlägget att göra, förutom att jag kom på hur nice det var att ha rastaflätor. Måste få Carolina att fixa det snart igen!
 
En annan sak som händer är att jag återupptäcker Birdy. Hon är verkligen sjukt bra. Och dessutom så otroligt snygg. Hade inte haft så mycket emot att byta liv med henne, jag säger bara det.

Varför tapiren är det bästa djuret

Åh, alltså. Djup konversation med Filip under en sen natt som denna. Delande av de mest filosofiska tankar om ödmjukhet, till skickande av bilder på bältdjur och en motivering till varför tapiren är vårt favoritdjur. Sannerligen, det kan hända så mycket på en facebook-chatt. 
 
Och bara för att det var så bra sagt och fick mig att faktiskt skratta högt, kommer här Filips motivering till varför tapiren är det bästa djuret:
De fyller ingen vettig funktion, haha, Gud gjorde ett meningslöst abnormalt djur som omväxling, just för att Han har humor, älskar Gud, älskar Hans humor = älskar Tapirer.
 
 
 
Dessa sena nätter, som sagt. After 2 am, log onto facebook.
 
Hoppas förresten att ni förstod How I met your mother-referensen där. Nu är jag trött och ska sova. God natt. Eller god morgon, beroende på om man är kvälls- eller morgonmänniska.

You're just a photo in a drawer

HEJ!! Börjar väl som vanligt med att be om ursäkt för att jag inte har bloggat de senaste dagarna, men å andra sidan borde jag kanske inte det, eftersom alla har rätt att ta semester över jul. Även från bloggen. 
 
Men jag får väl inleda med den klassiska hälsningen GOD JUL, även om god fortsättning kanske hade passat bättre. Ni har kanske rätt att hata mig för att jag inte gjorde ett god jul-inlägg över huvud taget. Men ah. Det finns viktigare saker i livet.
 
Okej. Jag vet vad ni alla undrar - vad har hänt mig för intressant de senaste dagarna?! Vad har jag fått för julklappar? Blev det en vit jul? Åt jag mycket mat?
 
Ja, mina vänner, ni ska få svaren på alla de här frågorna, i sinom tid. Jag fick inte många julklappar, men de jag fick var bra. Till exempel skivan Shallow Grave av The Tallest Man on Earth, det är inte dåligt det. Lägg till det J.K. Rowlings senaste bok och poesi av systrarna Brontë, samt en sådan där cajon (tror att det stavas så i alla fall) och det var riktigt grymt! Och apropå det så fick jag en massa choklad också, som jag gärna vill att någon kommer hit och hjälper mig att äta upp. Får huvudvärk av sockerchocken.
 
 
 
Och ja, det blev en vit jul, även om det började regna framåt natten. Och eftersom vi osökt kommer in på ämnet - framåt natten befann jag mig i Örby kyrka på midnattsmässan och sjöng lovsång. Huruvida jag hade varit nöjd om jag hade hört alltihop, det vet jag inte, men det kändes bra. Många kom fram efteråt också och sa att det var fint, så jag vågar tro att det var helt okej.
 
Till slut - ja, jag åt mycket mat. Godis för första gången på fyra månader, med två-tre undantag. Så jag borstade tänderna fyra gånger och mådde illa, hade huvudvärk och ont i magen hela dagen.