how to be a human being
blev kär i glass animals när de 2014 släppte zaba, på grund av deras täta, viskande musik som känns som djungel på något sätt. två år senare släppte de how to be a human being och jag har knappt lyssnat på det förrän nyligen men nu när jag väl gjorde det blev jag förälskad på nytt. det är en perfekt fortsättning på det första albumet, och de har kvar samma känsla och instrumenten är lika tätt sammanvävda, men låtarna är mer annorlunda från varandra (en av de största bristerna med zaba var att många låtar är väldigt lika) och sången är inte alltid i falsett och ibland lite mindre integrerad med instrumenten.
det är alltid jättesvårt att beskriva musik men glass animals känns alltid som att man är hög och ligger på en sådan där orientalisk matta som alla musiker har i sin studio, samtidigt som man dansar på en gata i skymningen i marrakech. så många detaljer och ändå en sådan helhet.
life itself är första spåret och i början känns den lite seg men när den väl kommer igång? wow.
season 2 episode 3 är sommar och att sippa på en fancy drink vid en pool i LA.
pork soda känns som sex. så jävla bra. play och sen repeat och sen repeat igen.
the other side of paradise är sjukt snygg och vill att jag ska sjunga med.
