februari 2015

i februari spelade vi i estet föreställningen "lyckliga i alla sina dagar" och jag var så nöjd och missnöjd och glad och ledsen när det var över, men det är så kul att se tillbaka på i alla fall. 
 
 mitt motto var att man alltid är fin i glitter och där någonstans startade min ohälsosamma besatthet av glittereyeliner.
 
jag tog upp gamla barnböcker och läste dem om igen och reflekterade över metaforerna i våra sagor, jag skrev oviktiga listor istället för att plugga, jag åt långa frukostar och jag lyssnade på E321's nya album.
 
jag blev sjuk for the first time in forever och hade min första körlektion och tittade på gossip girl varje ledig sekund.
 
solen och vita bergen spelade på pustervik, jag var där ensam och träffade en halvskum snubbe som sade sig vara marinbiolog och berättade att mitt namn påminde om en alg.
en bra alg.
men ändå.
 
emma wallgren började träffa mig för att dricka té och prata om relationer och kent och vi satte alltid upp fötterna i taket av någon okänd anledning. 
 
döda mig - ji nilsson, min stora sorg
bookstore - vita bergen
ingenting skrivet - hanna järver
hazey - glass animals
bär mig - solen
över kilsbergen - parker lewis
zagreb - E321
allt har sin tid - kent
1991 - crystal castles
#1 / / Frida:

Kul läsning och fina bilder :)

Glitter är alltid kul :)

#2 / / Ann:

Jag kräver att du ska skriva om mig minst en gång i alla inlägg SKRIV MER OM MIG
nä men jag älskar dig men det vet du <3