Bett del 2: Kimblewick/jaktkandar

Jag kör väl vidare med olika sorters bett. Se även pelham, pessoa och milda bett.

 

Idag går vi igenom kimblewickbettet, eller som det också kallas, jaktkandar.

 

Oledat jaktkandar med tungfrihet.

 

Jaktkandar ser ut som ett D-ringsbett, men det finns en övre liten ring för att fästa sidostyckena i, vilket ger en viss hävstångseffekt. På bettringarna, i D-delen liksom, finns ofta två mindre ringar/hål, där man kan välja hur man fäster tygeln, och därigenom bestämma hur stor hävstångseffekt man ska få. I den övre ringen blir hävstångseffekten mildare, och man får också en direkt funktion till hästens mun. I den undre får man en lite skarpare hävstångseffekt och ingen direkt funktion i hästens mun. Jaktkandar/kimblewick ska också användas med kedja, liksom alla bett med hävstångseffekt.

 

Treledat jaktkandar.

 

De flesta kimblewickbett är raka med tungfrihet (den lilla upphöjningen i mitten), men de finns även som ledade, och i gummi.

 

 

Det finns många olika åsikter om jaktkandar, då en del tycker att det är mildare än pelhambett på grund av att skänklarna är kortare (= mindre hävstångseffekt). Andra säger att det är skarpare eftersom man inte rider på två tyglar och därför inte kan bestämma när hävstångseffekten ska användas och inte. Vissa säger att ett rakt pelham med bara tygeln i översta ringen och rakt kimblewick är i stort sett likvärdiga.

 

Publicerat i Filosofi