Bett del 5: Hackamore

Tidigare delar: milda bett, pessoa, pelham, kimlblewick/jaktkandar, kandar och gag.

 

 

Hackamore är ett bettlöst träns, som verkar genom tryck på nosryggen.

 

Det kan verka som att hackamore är ett milt bett, men det trycker på nosryggen på hästen, vilket är ett känsligt område precis som munnen. Det rekommenderas därför inte som nybörjarbett, tvärtom ska man vara en rutinerad ryttare, man bör vara stadig och balanserad eftersom det inte fungerar som ett vanligt bett.

 

 

När man passar in bettet är det viktigt att tänka på att den övre delen inte får gå emot hästens kindben när man tar i tygeln. Den ska heller inte sitta för långt ner så att den verkar för långt ned på nosryggen, den är som sagt mycket känslig. För att hästen inte ska få sidstycket i ögat när man tar i tygeln bör bettet vara tillräckligt långt över nosryggen. Det är alltid bra att ta hjälp med att passa in betten om man är lite osäker, bett som sitter fel (speciellt hackamoret) kan orsaka mycket problem.

 

En del som rider på hackamore kan uppleva att hästen är svårare att styra, att hästen hänger sig eller knäpper av i nacken. Men det är väldigt olika vilka hästar som passar på vilket bett, vissa tycker att känsliga hästar ska ha hackamore, vissa tycker att det passar åt okänsliga. Men det är som sagt varierande från häst till häst; dock rekommenderar de flesta hästtandläkare att man varierar med bettlöst ibland.

 

Vill man inte använda hävstångseffekten hela tiden kan man rida hackamore på två tyglar; då fäster man bettringar som på bilden, i nosgrimman, med ett andra tygelpar i.

 

Ofta används hackamore till hästar som har munfel eller skador i munnen, samt hästar som är väldigt heta.

 

Andra bettlösa träns är sidepull, kapson, bosal samt bitless bridle.

 

Kramar,

 

Alla bilder är googlebilder.