såpbubblor

Det islandshästen är mest känd för är ju tölten. Det är en helt underbar gångart, men den har tyvärr också gjort att islandshästen har missuppfattats lite. Ofta är det just formen som man misstar sig på.

När islandshästen går i tölt, har den en annorlunda form än den man är van vid från vanliga hästar i till exempel trav. Frambenen ska ha fria, höga rörelser och den måste bära sig själv på bakbenen. Formen i tölt är då ett lyftat huvud, men med bekdelen under sig och ryggen välvd.

Naturligtvis går det att tölta hästarna på lösa tyglar, med huvudet nere på marken också. Men inte i längden. För efter ett tag bär sig hästen inte med bakbenen längre och då hamnar den på bogarna istället.

Sådana här "flashiga" och häftiga bilder på racertöltande hästar har förvrängt synen på islandshästen.

På grund av detta är det väldigt viktigt att islandshästen har ordentligt med ryggmuskler. Annars kommer du att sitta på skelettet när du töltar.

Det är också så att man inte vanligt vis jobbar med tölten i en sådan här hög fart. En långsam tölt är mycket svårare men mycket bättre; även om det såklart är roligare att se dem rusa fram som på tävlingar.

Långsam tölt i en korrekt form.

I långsam tölt ska hästen gå i form; det är bara i de höga tävlingstempona som man måste släppa hästen för att den ska komma fram ordentligt. Men det är inte så att vi sitter och tränar på den ökade tölten hemma. Då arbetar man med den långsamma tölten; den svåra, men korrekta tölten. I form.

Av någon anledning har islandshästen också fått rykte om sig att vara en "skogsmulle", som inte går att rida ordentligt. Men jag kan lova att alla duktiga islandsryttare rider sina islandshästar i form. Vi ridor också slutor och öppnor, skänkelvikning och så vidare.

Islandshäst i trav.

I alla "vanliga" gångarter (skritt, trav, galopp) gå i precis samma form som en vanlig häst.

Jag hoppas att detta redde upp lite om islandshästen. Jag är lite trött på alla kommentarer om islandshästar som skogsmullehästar.

Kramar,