tar på mig själv för att se om jag lever

minnesförlust och en känsla av saknad.
 
johan heltne är fin och det känns så mycket som att han vet vad jag känner och som att han gått vägen jag går och det är bra för då varnar han mig liksom. men så är det väl med alla människor kanske, att de på något sätt varit före en någonstans, och att de vet något som man inte vet själv. och liksom det är därför det är så bra att känna människor, att prata med dem, att höra om deras liv och deras tankar. för att man lär sig om sig själv, att man inte är ensam, hur man undviker de värsta misstagen och hur man överlever en dag till, när det blir så illa.
 
det är det som är poängen med att lära känna människor.