evighetsmaskinen
Saknar att ha den där dreaden hängande från huvudet, men saknar inte alls luggen när den var sådär lång för det var skitjobbigt att alltid få den i ögonen.
Ikväll orkade jag följa med till Liseberg och blev vettskrämd av tomtarna och kaninerna (seriöst kaninerna är det läskigaste jag sett i mitt 18-åriga liv) och klappade får och grisar och muttrade elaka saker om barnen bakom deras ryggar. Åkte juke box och radiobilarna och skrek för mycket och skrattade för mycket och åt alldeles för många smakprov av sådant där mjukt bröd som ska föreställa lappländskt.
Men annars är det mesta som det brukar och jag spenderade alldeles för lång tid med att göra exakt ingenting, men det måste få vara okej ibland. Och jag saknar konstant och det är jobbigt men fint också och det är nästan bara en vecka kvar nu.